Skrivet av: Anne Sofie | 24 januari 2015

Osäker framtid

Just nu känns framtiden väldigt osäker vad gäller både Silaz och Zoe. 😦 Zoe har gått under utredning sedan ett år tillbaka. Vi har kommit så långt så vi utesluter skelettskador/fel. Likaså verkar hon vara fin i alla led. Smärtan verkar uppstå från muskler samt rygg… Hon löpte under jul och nyår och då var hon sitt gamla vanliga jag, pigg och fräsch. Det gör att tankarna på hennes besvär går åt om det kan vara hormonellt. Det skulle kunna förklara varför hennes päls blivit riktig dålig. Men klart, är en hund inte i balans oavsett vad så blir pälsen ofta lidande. Just nu verkar hon vara sämre på morgnarna men piggna på sig lite under dagen.

Silaz då. Han har under de två senaste åren gått ojämnt på agilitytävlingar men jag tyckte det blev rätt så katastrofalt under Guldagility i Kalmar i juli förra året. Efter det tävlade vi en tävling i september. Vissa lopp var han jättesteg, gick ut hand, svängde märkligt osv. Andra lopp var han som skjuten ur en kanon. Jag blev då väldigt överraskad och ja, jag schabblar totalt bort dessa lopp. Silaz ojämnhet har gjort mig mycket osäker på min handling med honom då jag aldrig vetat hur han varit från lopp till lopp.

Under förra året började han visa på hälta efter han suttit i bil, både kortare och länge resor. Inte varje gång, men tillräckligt för att jag skulle reagera.

Att vi inte var samspelta på banan skyllde jag delvis på att jag lät han kastreras våren 2013. Tyvärr verkar det inte vara hela sanningen och tyvärr är det nog så att hundattacken som han råkade ut för december 2012 har påverkat honom fysiskt och nu när han snart blir 7 år, visar det sig än mera. Redan några dagar efter han blev biten över ryggen kände jag att något var fel men svårt att säga om det bara var svullnad eller något värre. Silaz togs till veterinär där det togs en röntgenbild från sidan på ryggen. På denna bild såg vi inga brutna revben men faktum är att han än idag har ett ”hål” in i sidan ca två fingrar från ryggraden, precis som om ett revben är av. Efter jag varit och petat på detta hålet blir han allmänt grinig. Han har även blivit riktig svår att hantera i vissa situationer såsom kloklippning. 😦

Under hösten 2014 blev Silaz undersökt av en duktig hundfysioterapeut, som menade att hans problem satt djupt i ryggmärgen. Vi har uteslutit borelia (liksom vi har gjort med Zoe).

Summa sumarum så känns det just nu osäkert om någon av min pumi kommer tillbaka till agilityn. 😦 Hoppas verkligen att min lilla mudi får hålla sig frisk nu. Kan inte fatta hon snart är 7 månader redan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: